I tisdags insåg jag att det kanske inte skulle bli bättre, för mig. Jag pratar självklart om illamåendet och alla kräkningar jag har skrivit lite om innan, lite sådär på ytan bara. Det är dags att jag börjar tänka på min hälsa, och det som är bäst för både mig och bebis i längden. 

Jag tänkte att jag skulle försöka förklara hur det är, för er som inte har haft något illamående, eller kanske bara det som tillhör "det vanliga", även om jag vet att det är sant.

Jag vill inte heller klaga på hur dålig jag mår, för faktum är att jag är tacksam över att få må såhär, då jag vet att det beror på bebis i magen, och att det kommer vara så värt det i slutändan. 

Förra veckan sjukskrev jag mig tisdag-torsdag, jobbade i fredags, sjukskrev mig måndsg-onsdag igen. Det är inte roligt att känna ångest för att behöva höra av sig till sina kollegor, för att man inte kan komma och jobba, för man vet att man sätter dom i sliten, och får slita ännu mer. Det är det sista jag vill.

Jag mår alltid illa, hela tiden, dygnet runt mer eller mindre. Vissa dagar är illamåendet mer påtagligt och ibland mindre, men det finns alltid där. Vissa dagar kan jag kräkas under en hel dag, vet ni hur många gånger man hinner kräkas på en dag? Jag vet. Vet ni hur det känns i ligamenten som drar när du absolut inte har något kvar i magsäcken, men ändå spyr upp sur magsaft? Jag vet. De bra dagarna när man inte spyr, är egentligen ingen bra dag eftersom din kropp är slutkörd av minimalt med mat och alla kräkningar. Dagen består då i att försöka få i sig mat och vila kroppen för du vet att snart börjar det om igen. Det är verkligen svårt att försöka förklara för någon som inte går igenom det själv. 

Det här måendet påverkar både mitt privatliv och mitt yrkesliv. Så pass mycket att jag kontaktade min bm som genast bokade in en läkartid åt mig den 5/9, då hon vet hur illa jag mår och att jag har haft det egentligen hela graviditeten. Jag orkar inte och inte min kropp heller, och jag hoppas att jag får hjälp, på något sätt nästa vecka. Vi får se vad det innebär för mig och bebis 🌸

När ni var gravida, mådde ni illa då?